Ibland reformatorerna är det några, som borde inta en ärofull plats i kyrkans historia, nämligen de, som framhöll de sanningar, som förbisetts av protestanterna, närmare bestämt de, som vidmakthöll värdet hos det fjärde budet och framhävde den bibliska vilodagen. Då Reformationen sopade undan mörkret och upplyste de kristna menigheterna, kom Sabbatens helighållande fram i ljuset i många länder. Ingen av de kristna har av historieskrivarna behandlats med större orättfärdighet, än de, som ärat den sanna vilodagen. Dessa har liknats vid förrädaren Judas, eller kallats för vidskepliga och fanatiska. Deras hänvisningar till Bibeln som stöd för sin tro har bemötts med samma sakskäl, fädernas gamla traditioner och kyrkans myndighet. |