Dessa ord tillämpade judarna på sig själva. Och eftersom Gud hade visat dem sådan stor ynnest och barmhärtighet, inbillade de sig, att de, trots sina synder och sin orättfärdighet, ständigt skulle förbli Hans egendomsfolk, och att de skulle erhålla särskilda välsignelser. De missbrukade Jeremias ord, och gjorde sin frälsning avhängig av, att de var Abrahams barn. Om de verkligen varit Abrahams barns namn värdiga, skulle de ha följt sin fader Abrahams rättfärdiga exempel, och skulle ha gjort Abrahams gärningar.