Vi har i våra led alltför många, som är rastlösa, pratsamma, som framhåller sig själva och som tar sig friheten att sätta sig själva främst, utan vördnad för ålder, erfarenhet eller ämbete. Församlingen saknar i dag hjälp från personer med motsatta karaktärsdrag - anspråkslösa, lugna, gudfruktiga män, som är beredda att bära obehagliga bördor när de läggs på dem, inte för namnets skull, utan för att tjäna sin Mästare, som dog för dem. Personer med sådan karaktär anser inte att det är under deras värdighet att resa sig upp för den som är gammal och att behandla den som är gråhårig med respekt. Våra församlingar behöver rensas. Det existerar för mycket självupphöjelse och självtillräcklighet bland medlemmarna.