Herren bjuder oss: ”Säljen, vad I ägen, och given allmosor; skaffen eder penningpungar, som icke nötas ut, en outtömlig skatt i himmelen, dit ingen tjuv når och där mal icke fördärvar. Ty där eder skatt är, där komma ock edra hjärtan att vara. Haven edra länder omgjordade och edra lampor brinnande. Och varen I lika tjänare, som vänta på att deras herre skall bryta upp från bröllopet för att strax kunna öppna för honom, när han kommer och klappar. Saliga äro de tjänare, som deras herre finner vakande, när han kommer. Sannerligen säger jag eder: Han skall fästa upp sin klädnad och låta dem taga plats vid bordet och själv gå fram och betjäna dem. Och vare sig han kommer under den andra nattväkten eller under den tredje och finner dem så göra – saliga äro de då. Men det förstån I väl, att om husbonden visste, vilken stund tjuven skulle komma, så tillstadde han icke, att någon bröt sig in i hans hus. Så varen ock I redo; ty i en stund, då I icke vänten det, skall Människosonen komma." (Luk. 12:33-40.)