Bror B har inte ett temperament som sprider solsken i hemmet. Det är där han måste börja. Han liknar mer ett moln än en solstråle. Han är för självupptagen för att tala uppmuntrande ord till de andra i familjen. Detta gäller i synnerhet den person som i särskild grad har anspråk på hans kärlek och ömma respekt. Han är på dåligt humör, högmodig och självrådig. Hans ord är som pilar. De skär sig djupt in i andras känsloliv och lämnar många sår efter sig. Genom att visa mildhet och genom att erkänna att han har handlat fel och bekänna sin synd, skulle han göra mycket för att läka dessa sår. Men också detta är han för stolt för. Han gjorde inga ansträngningar för att komma till ljuset. Det finns hos honom inte något sökande av hjärtat, efter motiv, temperament, tal och uppförande hos honom, för att se om hans liv liknar hans föredöme. Han använder inte Guds lag som regel för sitt liv och sin karaktär. Herren skulle vilja ha ett folk som står ärligt och upprätt inför Honom.