De 70 veckorna, eller 490 åren, som särskilt hade bestämts för judarna, slutade som vi har sett år 34. Vid denna tidpunkt bekräftade nationen att den förkastade evangeliet genom det beslut i det judiska rådet som medförde att Stefanus måste lida martyrdöden. Judarna började förfölja de kristna. Då begränsades inte längre frälsningens budskap enbart till Guds utvalda folk utan gick ut till hela världen. De kristna som genom förföljelsen tvingades att fly från Jerusalem ”gick omkring och predikade evangeliet”. ”Filippus kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket.” Petrus, som stod under gudomlig ledning, förkunnade evangeliet för officeren i Cesarea, den gudfruktige Kornelius. Och den nitiske Paulus, som vunnits för Kristi tro, fick befallningen: ”Gå! Jag skall sända dig ut till hedningarna långt borta.” (Apg 8:4, 5; 22:21).