De såg inte Guds person, utan bara den obeskrivliga härligheten omkring Honom. Skulle de dessförinnan ha skådat en dylik härlighet, skulle de ej ha överlevt, ty de hade då varit oberedda på den. Men yttringarna av Guds kraft hade fyllt dem med fruktan, som åstadkom ånger över deras tidigare överträdelser. De älskade och ärade Gud, samt hade renat sig själva, och betänkt Hans stora härlighet, renhet och barmhärtighet, tills de förmådde att nalkas Honom, som hade varit föremål för alla deras betraktelser. Gud hade dolt Sin härlighet i en tjock sky, så att folket inte såg den. Äldsterådet, som Mose tog med sig, skulle hjälpa honom med, att leda Israels här till det utlovade landet. Detta arbete var av så stor vikt, att Gud gick med på att övertäcka dem med Sin Ande. Han ärade dem med en närmare blick på den härlighet, som omgav Hans upphöjda majestät, så att de kunde göra sin del med visdom, i sitt verk med att leda Hans folk, med fruktan för Honom och Hans härlighet stadigt inför ögonen. |