Men striden hade varat länge och varit uttömmande, och Kristus var utmattad och föll vanmäktig till jorden, medan hans ansikte blev dödsblekt. Då kom de himmelska änglarna, som hade bugat sig för honom i de kungliga salarna och som hade givit akt på hans strid med ett smärtsamt intresse, och tjänade honom. De styrkte honom med mat, ty han låg som en person, vilken var nära döden. De hade med förvåning och förskräckelse sett, hur deras himmelske Furste utstod obeskrivliga lidanden för att frälsa människan. Han hade då utstått en hårdare prövning, än någon människa någonsin skall utsättas för. Men medan han låg utmattad och lidande på jorden, bragte änglarna vänliga budskap med tröst från Fadern och försäkran om, att hela himmelen gladde sig över den seger, han hade vunnit för människan. På så sätt blev Kristi ädla hjärta åter upplivat, och han blev styrkt för sin kommande verksamhet.