Fäder och mödrar, tala vänligt till era barn. Kom ihåg hur känsliga ni själva är och hur litet ni tål av kritik. Fundera på det, och tänk på att barnen är lika er. Utsätt inte dem för det som ni inte kan stå ut med själva. Om ni inte kan stå ut med klander och beskyllningar, så kan inte era barn det heller. De är svagare än ni och kan inte stå ut med lika mycket. Låt era vänliga och gladlynta ord alltid vara som solstrålar i er familj. De andliga frukterna självbehärskning, omtänksamhet och noggrannhet från er sida kommer att vara en hundrafaldig skörd. Föräldrar har ingen rätt att skapa ett dystert moln som skymmer deras barns lycka genom att vara kritiska eller klandra dem strängt för småsaker. Verkliga fel och synd borde däremot framställas just så syndiga som de är, och fasta beslutsamma åtgärder vidtas för att förhindra att det upprepas. Barnen borde få rätt förståelse för sina fel, men inte känna att det är hopplöst, utan känna tillförsikt att de kan bättra sig och återfå ert förtroende och gillande.