Satan stod förbluffad inför sitt nya tillstånd. Hans lycksalighet var över. Han såg på änglarna, med vilka han varit så lycklig, men som nu blivit utstötta ur himmelen jämte honom. Ingen skugga av missnöje hade stört deras fullkomliga salighet, förrän de föll i synd. Nu var allting förändrat. Deras åsyn, som hade avspeglat Skaparens bild, uppvisade nu mörker och förtvivlan. Det förekom strid, oenighet och bittra beskyllningar ibland dem. Före deras uppror hade dessa ting varit okända i himmelen. Satan såg nu de förfärliga följderna av sitt uppror. Han ryste och fruktade för, att tänka på framtiden och slutet på allt detta.