Liksom ropet i liknelsen hördes vid midnatt och tillkännagav brudgummens ankomst, likaså ljöd det ett rop mellan våren 1844 – då man trodde, att de 2 300 dagarna skulle upphöra – och hösten 1844, då man förstod, att de verkligen löpte ut. Detta stämde överens med Skriftens ord: ”Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom.”