Detta var en fruktansvärt ångestfylld stund för de heliga. Dag och natt ropade de till Gud efter befrielse. Att döma av de yttre omständigheterna fanns det ingen möjlighet för dem att komma undan, och de ogudaktiga hade redan börjat triumfera och ropa: "Hur kommer det sig att inte er Gud befriar er ur våra händer? Varför far ni inte upp till himlen och räddar era liv?" Men de heliga brydde sig inte om vad dessa sade. Liksom Jakob kämpade de med Gud. Änglarna längtade efter att befria dem, men de måste vänta lite till. Guds folk måste dricka ur bägaren och döpas med dopet. Trogna sin uppgift fortsatte änglarna sin bevakning. Gud skulle inte tillåta att hans namn blev utsatt för klander bland hedningarna. Tiden var nästan inne när han skulle uppenbara sin väldiga makt och befria sina heliga på ett underbart sätt. För sitt namns förhärligande skulle Gud befria var och en som tålmodigt hade väntat på honom och som hade fått sina namn skrivna i boken. |