Under det satan samlade sin här, uppehöllo de heliga sig i staden, där de betraktade skönheten och härligheten i Guds paradis. Jesus gick framför dem såsom deras anförare. Plötsligt försvann vår dyre Frälsare, men snart hörde vi hans kära stämma säga: "Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike, som är tillrett åt eder från världens begynnelse." Vi församlades omkring honom, och just som han stängde stadens portar, uttalades förbannelsen över de ogudaktiga. Portarna stängdes. De heliga använde sina vingar och stego upp på stadens murar. Jesus var också hos dem; hans krona var strålande och härlig att skåda. Det var krona inuti krona, tillsammans sju. De heligas kronor voro av renaste guld, besatta med stjärnor. Deras ansikten lyste av härlighet, ty de voro Jesu uttryckliga avbild, och då de lyfte sig upp och allasamman rörde sig mot stadens höjd, kände jag mig överväldigad av synen.