De unga behöver just det de inte har, nämligen religion. Ingenting kan ersätta det. Bekännelse i sig själv betyder ingenting. Namn finns registrerade i församlingens matrikel på jorden, men inte i livets bok. Jag fick se att inte en av tjugo ungdomar vet vad praktisk religionsutövning är. De tjänar sig själva, och ändå säger de att de är Jesu tjänare. Om inte förtrollningen som binder dem bryts, kommer de snart att inse att de kommer att dela öde med dem som överträder lagen. När det gäller självförnekelse eller uppoffring för sanningens sak, har de funnit en lättare väg för att slippa undan. När det gäller allvarlig bön under tårar och starka rop till Gud om Hans förlåtande nåd och om styrka från Honom att stå emot Satans frestelser, har de funnit att det är onödigt att vara så allvarliga och nitiska. De anser att de kan klara sig bra ändå. Kristus, ärans Kung, gick ofta ensam upp i bergen eller till öde platser. Där kunde Han tömma ut Sin själs behov och komma till Sin Far med Sin begäran, men syndiga människor, som inte har någon styrka, tror att de kan leva utan så mycket bön. - Testimonies for the Church, band 1, s 503-505