De tankar som ligger bakom bildandet av litterära föreningar kan vara goda, men om inte dessa organisationer kontrolleras av Guds visdom, kommer de att bli en kraft i det ondas tjänst. Människor som är oandliga och oomvända har i vanliga fall tillträde till föreningarna och får ofta ansvaret att vara ledare. Det kan hända att man bestämmer regler och stadgar som anses vara tillräckligt stränga för att hålla allt skadligt inflytande borta, men Satan är en listig general. Han arbetar för att forma föreningen så att den ska passa hans avsikter och när han finner rätt tidpunkt lyckas han bara alltför ofta. Den store fienden får lätt tillgång till dem som han har behärskat tidigare och genom dem fullför han det han har planerat. Man inför underhållning med olika inslag, som ska göra mötena intressanta och tilldragande för världsliga människor, och på det sättet urartar verksamheten i de litterära föreningarna till dramatiska föreställningar, som sänker moralen, och till billigt strunt. Allt detta tillfredsställer köttets sinne som är fiendskap mot Gud (Se Rom 8:7), men det stärker varken intellektet eller moralen. {MYP 395.1}