Steg för steg genomförde ”laglöshetens hemlighet” sitt bedrägliga, hädiska verk. Den arbetade till att börja medsmygande ochi tysthet men sedan alltmer öppet, efterhand som den växte till i styrka och vann insteg i människornas sinnen. Nästan omärkligt trängde hedniska seder in i den kristna församlingen. Så länge hedendomens våldsamma förföljelse mot den kristna församlingen pågick, hölls benägenheten att kompromissa och att vika av från den sanna tron tillbaka. Men när förföljelserna upphörde, och kristendomen fick tillträde till kungliga hov och palats, övergav man den ödmjuka enkelhet som Kristus och hans apostlar hade visat och föll offer för de hedniska prästernas och härskarnas prakt och stolthet. Guds krav ersattes av mänskliga teorier och traditioner. Kejsar Konstantins formella omvändelse i början av trehundratalet väckte stor glädje. Så vandrade världen, iklädd rättfärdighetens kappa, in i kyrkan. Nu ökade fördärvet snabbt. Hedendomen, som skenbart hade blivit besegrad, blev nu segraren. Dess anda behärskade kyrkan. Dess läror, ceremonier och vidskepelser införlivades med tron och gudstjänsten bland Kristi bekännande efterföljare.