Innan sin korsfästelse förklarade Frälsaren för sina lärjungar, att han skulle dödas och uppstå igen ur grafven; och änglar vara närvarande för att intrycka hans ord på deras sinnen och hjärtan. Men lärjungarne förväntade en jordisk befrielse från det romerska oket, och de kunde ej fördraga tanken, att han, på hvilken allt deras hopp hvilade, skulle lida en vanhedrande död. Orden, som de behöfde komma i håg, blefvo glömda; och då pröfningens tid kom, befunnos de oberedda. Jesu död tillintetgjorde deras förhoppningar lika fullständigt, som om han icke hade varnat dem. Sålunda uppenbaras framtiden för oss i profetiorna lika tydligt, som den uppenbarades för lärjungarne genom Kristi ord. De händelser, som äro förknippade med pröfningstidens slut och beredelseverket för vedermödans tid, äro tydligen framstälda. Men många hafva ej mera kunskap om dessa vigtiga sanningar, än om de aldrig hade blifvit uppenbarade. Satan söker att utplåna hvarje intryck, som kan göra dem visa till frälsning, och vedermödans tid skall finna dem oberedda.