Den, som i sin förkunnelse sätter upp vältalighet som sitt högsta mål, leder folket till att glömma bort den sanning som blandas med hans talarkonst. När gripenheten har gått över, kommer det att visa sig, att Guds ord inte har fäst sig i sinnet och åhörarna har inte heller nått fram till en bättre förståelse. De uttalar sig kanske med beundran om predikantens vältalighet, men de har inte kommit närmare avgörandets punkt. De talar om predikan på samma sätt som de skulle tala om en teaterpjäs och om predikanten på samma sätt som de skulle tala om en skådespelare. Det kan hända, att de kommer tillbaka för att höra ännu ett föredrag av samma slag, men de kommer att gå därifrån utan att ha påverkats eller blivit mättade. |