Livet är en vansklig företeelse, som vi var och en själva måste ta itu med. Ingen kan forma en karaktär åt en annan; vi har alla en del att göra, för att bestämma vårt eviga öde. Vi är Guds fria, men ansvarshavande, väsen, och alla måste utverka sin egen frälsning med fruktan och bävan, samtidigt som Gud verkar i dem, att vilja och handla enligt Hans behag. Studerande (298) kan göra gott, eller de kan göra ont, men ”det människan sår skall hon också skörda.” {Galaterbrevet 6:7.}