Men det finns många, som fastän de hävdar sig vara Guds barn, gör sitt hopp avhängigt av andra ting, än av Kristi blod allena. När man helhjärtat uppfordrar dem till, att sätta allt sitt hopp till Kristus som Den, som har frälst oss, är det många, som avslöjar, att de tror på något, som de själva kan uträtta. De säger: "Det är mycket, jag måste göra, innan jag är lämplig, att komma till Kristus." En annan säger: "När jag till det yttersta har gjort, vad jag kan, kommer vår Herre Jesus mig till hjälp." De inbillar sig, att de själva måste uträtta en hel del, för att frälsa sina egna själar, och att Jesus kommer att ersätta det, som felar, och ge deras frälsning finputsen. Dessa stackars själar kommer inte att bli starka i Gud, förrän de tar emot Kristus som den ende Frälsaren. De kan icke själva foga något till sin frälsning.