Nu fordrar Gud av Dig, att Du, som har visat den andre blott den minsta orättvisa, skall bekänna Ditt fel, inte bara för den förfördelade, utan för dem, som på grund av Dig har kommit att betrakta sin broder i ett falsk ljus och att ringakta det arbete, som Gud har gett honom att göra. . . . Genom ånger och genom att bekänna, går det att anteckna förlåtelse för Dig; annars kan Du stå emot Guds Ande och resten av Ditt liv försöka att få det till att se ut, som om Dina felaktiga känslor och orättfärdiga slutsatser inte var något att göra åt. Likväl finns fortfarande handlingen, det onda, det inträffade, deras fördärv finns fortfarande i deras hjärtan, som Du inympade bitterhetens rot i. |