Att tala falskt angående någon sak, varje försök eller avsikt att bedra vår nästa, innefattas i detta. En avsikt, att bedra, utgör en osanning. Genom ett ögonkast, en rörelse med handen, ett ansiktsuttryck kan en osanning lika verkligt uttalas som genom ord. All avsiktlig överdrift i tal, varje vink eller antydan, som avser att inge ett felaktigt eller överdrivet intryck, till och med framställningen av sakförhållanden på ett felaktigt sätt, är osanning. Denna föreskrift förbjuder alla försök, att skada vår nästas rykte genom vilseledande uppgifter eller onda misstankar, genom förtal eller skvaller. Även ett avsiktligt döljande av sanningen, varigenom andra kan skadas, är en överträdelse av det nionde budet. |