Till en början utmärkte sig församlingen i Efesus för barnslig enkelhet och iver. De troende försökte ivrigt följa all Guds undervisning. I sitt liv visade de en uppriktig och innerlig kärlek till Kristus. De gladde sig över att göra Guds vilja, eftersom Frälsaren genom sin Ande bodde i deras sinnen. De var uppfyllda av kärlek till sin Återlösare. Deras högsta önskan var att vinna människor för honom. De hade inte någon tanke på att utnyttja Kristi nåd för egen fördel. De visste betydelsen av sitt uppdrag. Budskapet: "Frid på jorden, bland människor till vilka han har behag", hade gjort ett så djupt intryck på dem att de ville förkunna frälsningens glada budskap till jordens avlägsnaste trakter. Världen förstod att de hade varit med Jesus. Syndfulla människor ångrade sig, fick förlåtelse, blev renade och helgade och fördes in i gemenskap med Gud genom hans Son.