Jesus bar förödmjukelsen, skammen och vanäran som i rättvisans namn tillkommer syndaren. Han var himlens Majestät. Han var ärans Konung. Han var Faderns like och ändå iklädde han sin gudomlighet mänsklighet, så att han i sin mänskliga natur skulle vidröra det mänskliga och så att han i sin gudomliga natur skulle gripa tag i det gudomliga. Hade han kommit som en ängel skulle han inte ha kunnat dela våra lidanden. Då kunde han inte ha blivit frestad allting som vi. Då kunde han inte ha haft medkänsla med oss i våra sorger. Nu kom han i vår mänskliga klädnad, för att han som vår ställföreträdare och borgensman, skulle kunna övervinna mörkrets furste på våra vägnar och göra oss till segrare genom sina förtjänster.