Falska herdar över hjorden. Så snart, som de hamnar i frestelse, visar de sina moraliska brister – att de inte är delaktiga av den gudomliga naturen, att de ej heller har lämnat det fördärv, som råder i världen genom lusten; och att de är världsliga, liderliga och djävulska. Satan finner något i dem, som han gradvis kan egga upp till tydliga överträdelser, och han utnyttjar sina tillfällen, och följden är, att flockens bekännande herdar är köttsligt lagda. De leder fåren i sin vård, vars renhet, beskedlighet och gudaktighet de noga borde vaka över, ut i tygellöshet och otukt. |