I en mans hjärta började emellertid tron att spira. Likväl visste han inte, hur han skulle komma i kontakt med Jesus. Hur skulle han kunna nå den store Läkaren, utestängd som han var från allt umgänge med sina medmänniskor? Och han ifrågasatte, om Jesus verkligen ville hjälpa honom. Skulle Han stanna och låta Sin uppmärksamhet riktas på en, som trodde sig lida under Guds straffdom? Skulle Han inte, som fariséerna och även läkarna, uttala en förbannelse över honom och varna honom för, att komma nära människornas boningar? Han tänkte på allt han hört om Jesus. Ingen, som sökte Hans hjälp, hade ohulpen gått sin väg. Den stackars mannen beslöt sig för, att söka att finna Frälsaren. Fastän han var avstängd från städerna, kunde det vara en möjlighet för honom, att korsa Frälsarens väg, då Han vandrade på de många små bergsstigarna, eller träffa Honom, då Han undervisade utanför städerna. Visserligen var svårigheterna stora, men detta var den sjukes enda hopp.