Jesus betraktade dessa oskyldiga offer och fann, att judarna gjort de stora högtiderna till scener av blodsutgjutelse och grymhet. I stället för att ödmjukt ångra sina synder, hade de mångfaldigat dessa offer av djur, menande sig ära Gud genom denna sin kallsinniga gudstjänst. Prästerna och rådsherrarna hade förhärdat sina hjärtan genom själviskhet och girighet. De hade gjort själva symbolerna, som pekade på Guds Lamm, till medel, för att tillfredsställa sin vinningslystnad. Härigenom hade offertjänstens helgd i hög grad gått förlorad för folket. Jesu harm väcktes. Han visste, att Hans blod, som snart skulle utgjutas för världens synder, skulle bli lika litet uppskattat av prästerna och de äldste, som djurens blod, vilket de oupphörligt lät flyta.