Alla djuplodande utläggningar om människonaturen har fört till förvirring och skam, då Gud inte har erkänts som allt i alla. Men den dyrbara tro, som Gud ingjuter, förmedlar kraft och karaktärsförädling. När personen koncentrerar sig på Hans godhet, Hans barmhärtighet och Hans kärlek, uppfattas sanningen klarare och tydligare; dessutom grips vederbörande av en högre, heligare önskan om hjärtats renhet och tankens klarhet. Själen, som vistas i Himmelens rena, heliga atmosfär, belönas med heliga tankar, och förvandlas genom samvaron med Gud, genom studiet av Hans Ord. Sanningen är så stor, så vidsträckt, så djup, så bred, att jaget försvinner ur synfältet. Hjärtat mjuknar och underställs ödmjukhet, vänlighet och kärlek.