(196) Här framhålls Guds tjänares plikt klart och tydligt. De kan inte ursäktas från sin plikt att troget tillrättavisa synd och fel hos Guds folk, även om det är en obehaglig uppgift som kanske inte accepteras av den som har felat. Men i de flesta fall skulle den som gjort fel ha tagit emot varningen och följt den, om inte andra stod i vägen. De håller med och tycker synd om den som har blivit tillrättavisad och känner att de måste försvara honom. De ser inte att Herren är missbelåten med den som felat, eftersom Guds verk har blivit skadat och hans namn vanärat. Människor har vänt sig bort från Gud och lidit skeppsbrott i tron som resultat av den orätta väg som har följts av den som gjort fel, men Guds tjänare vars omdöme är fördunklat och vars uppfattning har påverkats av felaktigt inflytande, vill lika gärna ta ställning för den felande, vars inflytande har gjort så mycket skada, som för den som tillrättavisar felaktigheter och synd. När de gör det säger de i praktiken till syndaren: "Bekymra dig inte och bli inte nedslagen, för du har nästan rätt när allt kommer omkring. Det kommer att gå bra för dig."