I betraktande av tidens korthet bör vi som ett folk vaka och bedja, och på intet sätt tillåta oss något som kan skilja oss från detta allvarliga verk att bereda oss för de stora händelser som ligger framför oss. Därför att tiden skenbart har förlängts, har många blivit vårdslösa och likgiltiga med sina ord och handlingar. De inser inte faran och ser och förstår inte vår Guds nåd i att förlänga deras prövotid, så att de må få tid att forma en karaktär för det framtida, eviga livet. Varje ögonblick är av allra största (307) betydelse. Tid har getts dem, inte för att användas till att tänka på sin egen bekvämlighet och på att bli boende på jorden, utan för att de skall använda den till att övervinna varje brist i sin egen karaktär och genom sitt föredöme och sina personliga ansträngningar hjälpa andra att kunna se helighetens skönhet. Gud har ett folk på jorden, som i tro och helig förhoppning genomsöker bokrullen med snabbt fullbordade profetior och söker att rena sig genom att lyda sanningen, för att de inte skall befinnas vara utan bröllopskläder när Kristus uppenbaras. |