Med förvåning betraktade de himmelska sändebuden likgiltigheten hos det folk, som Gud hade kallat till att meddela världen den heliga sanningens ljus. Den jordiska nationen hade blivit bevarad som ett vittne om att Kristus skulle födas av Abrahams ätt och av Davids stam. Ändå visste de inte att hans ankomst nu var nära. I templet pekade morgon och aftonoffren dagligen fram mot Guds Lamm. Ändå gjordes inte heller här någon förberedelse för at ta emot honom. Folkets präster och lärare visste inte att tidsåldrarnas största händelse stod för dörren. De mumlade sina meningslösa böner och utförde ceremonierna i gudstjänsten för att bli sedda av människor. Men under sin strävan efter rikedom och världslig ära var de inte förberedda på Messias' framträdande. Samma likgiltighet rådde överallt i Israels land. Egoistiska och världsligt sinnade människor förblev oberörda av den fröjd som genomströmmade hela himmelen. Bara några få längtade efter att få se den Osynlige. Till dessa kom himmelens ambassadörer.