Världen lämnas snart åt sitt öde av barmhärtighetens ängel, varefter de sju sista plågorna utgjuts. Synd, skam, sorg och mörker ruvar på varje sida; men Gud erbjuder fortsatt människosjälarna den värdefulla förmånen, att byta ut mörker mot ljus, villfarelse mot sanning, synd mot rättfärdighet. Emellertid kommer Guds barmhärtighet och tålamod inte alltid att invänta syndarens godtagande. Låt ingen själ tro, att han kan dölja sig för Guds vrede bakom en lögn, för Gud kommer att slita lögnens mask av själen. Pilarna från Guds vrede faller snart, och när Han börjar att straffa överträdarna, blir det ingen andhämtningspaus, förrän allt är över. Stormen från Guds vrede tilltar, och endast de, som helgats genom sanningen hos Guds kärlek kommer att förbli stående. De kommer att döljas med Kristus i Gud, tills ödeläggelsen är överstånden. Han skall träda fram, för att straffa världens inbyggare för deras missgärning, (183) och »Jorden skall blottlägga sina blodskulder och inte längre dölja sina dräpta.« {Jesaja 26:21.} Låt själens sång vara (i diktform) – |