Då sotet kastades upp i luften, bredde de fina stoftkornen ut sig över hela landet Egypten, och varhelst de föll, förorsakade de, att bölder och blemmor slog upp "på människor och boskap." Prästerna och spåmännen hade hittills uppmuntrat Farao till att vara motsträvig, men nu hade en straffdom blivit pålagd, som drabbade även dem. De var besmittade av en äcklig och smärtsam sjukdom, medan den makt de berömt sig av endast gjorde dem föraktliga, och de kunde ej längre motsätta sig Israels barns Gud. Det visades för hela folket, hur dåraktigt det var att förtrösta på spåmännen, när dessa inte ens kunde skydda sig själva.