Ett liknande förhållande förekommer i nutiden. Man går till överdrift i saker, som är rättmätiga i sig själva. Man söker att tillfredsställa aptiten, utan att lägga några band på den. Personer, som bekänner sig följa Kristus och vilkas namn står uppskrivna i aktade församlingars medlemsböcker, äter och dricker med de druckna. Frosseri och dryckenskap förslöar de moraliska och andliga krafterna samt bereder väg för de lägre drifternas tillfredsställande. Många personer tycker sig inte stå under någon moralisk förpliktelse, att tygla sina sinnliga begär, och därför blir de också lustans slavar. Människorna hänger sig åt sinnliga njutningar och lever endast för detta livet och denna världen. Man trotsar rimlighetens proportioner i alla samhällsskikt. Rättskaffenheten uppoffras för lyx och ståt. De, som ivrar efter att bli rika, sätter rättvisan ur spel samt förtrycker de fattiga; "trälar och människosjälar" köps och säljs fortfarande. Bedrägeri, försnillning och stöld begås inom fina och mindre fina kretsar samt förblir ostraffade. Dagstidningarna är fulla av berättelser om mord och brott, som så kallblodigt och utan någon anledning blivit begångna, att det synes, som om människornas ädlare egenskaper blivit alldeles utplånade. Och dessa gräsligheter händer så ofta, att de knappt framkallar någon anmärkning eller väcker förvåning. Anarkins eller samhällsupplösningens anda genomsyrar alla nationer, och de utbrott, som tid efter annan väcker fasa hos världen, är bara tecken på lidelsens och laglöshetens instängda raseri. Detta raseri skall, då det en gång blivit tygellöst, uppfylla Jorden med elände och förstörelse. Den skildring, som Skriften har givit över förhållandet på Jorden före Syndafloden, är en tydlig bild på det tillstånd, som vår tids samhälle hastigt försjunker i. Även nu, i det innevarande århundradet, och i så kallade kristna länder, förövas dagligen brott, som är lika avskyvärda och förskräckliga som de, för vilka den gamla världens syndare blev förgjorda.