Den samaritiska kvinnan som talade med Jesus vid Jakobs brunn ledde andra till Frälsaren så snart hon själv hade funnit honom. Hon visade sig vara en mer verksam missionär än hans egna lärjungar. Lärjungarna såg inget som kunde tyda på att Samarien var ett lovande missionsfält. Deras tankar var fästade på det stora arbete som skulle utföras i framtiden. De såg inte att just där omkring dem fanns en skörd att samla in. Men genom en kvinna som de föraktade fick en hel stad möjlighet att lyssna till Jesus. Hon förde genast ljuset till sina landsmän. |