Om Salomo hade fortsatt att tjäna Herren i ödmjukhet, skulle hela hans regering ha utövat ett kraftfullt inflytande i god riktning över de omgivande folken, över folk, som hade blivit så gynnsamt påverkade av hans fader Davids regering och av de visa orden och den imponerande verksamheten under hans egen regerings tidigare år. Gud, som förutsåg de fruktansvärda frestelser, som åtföljer framgång och världslig ära, varnade Salomo för det onda med att avfalla och förutsade de fruktansvärda följderna av synd. Också det vackra templet som just hade blivit invigt skulle, förklarade han, bli ”ett ordspråk och en nidvisa bland alla folk”, om israeliterna skulle försumma ”Herren, sina fäders Gud” och framhärda i avgudadyrkan. Vers 20, 22