Broder White såg ut att vara mycket friskare och han var glad och lycklig, men såg ut att vara trött, som om han hade vandrat en sträcka. Syster White hade en stor bägare i sin hand. Hon sänkte ned den i källan, drack av vattnet och gav sedan bägaren till de andra. Jag tyckte att broder White riktade sig mot gruppen och sa till dem: ”Nu har ni möjlighet att se effekterna av det här vattnet.” Sedan drack han och det livade genast upp honom, liksom det gjorde med alla andra som drack av det. Det fick deras ansikten att utstråla kraft och styrka. Jag drömde att medan broder White talade, och då och då tog en klunk vatten, la han sina händer på vattenbassängens kant och dök ner i vattnet tre gånger. Varje gång han kom upp var han starkare än förut, men han fortsatte hela tiden att tala och uppmanade de andra att komma och bada i ”vattenkällan”, som han kallade den, och att dricka av dess helande ström. Hans röst, liksom syster Whites, var melodisk. Jag kände mig lycklig över att ha funnit källan. Syster (604) White kom emot mig med en bägare av vattnet så att jag kunde dricka, men jag var så glad att jag vaknade innan jag drack av vattnet.