Det finns en grupp fattiga bröder som inte är fria från frestelse. De är dåliga på att sköta saker och ting, de saknar omdöme och de vill skaffa sig pengar utan att behöva gå igenom (481) den långa processen med ihärdigt arbete. Somliga har så bråttom att få det bättre ställt att de ger sig in i olika projekt utan att rådgöra med människor som har gott omdöme och erfarenhet. Deras förväntningar infrias sällan. I stället för att vinna något förlorar de, och då frestas de och blir benägna att avundas de rika. De vill verkligen få del av sina bröders rikedomar och känner sig prövade eftersom de inte får det. Men de är inte värda att få särskild hjälp. De har fått bevis för att deras ansträngningar har varit oorganiserade. De har varit ombytliga i sina affärstransaktioner och haft en massa oro och bekymmer som inte varit till mycket nytta. Sådana personer borde lyssna till de erfarnas råd. Men ofta är dessa de sista att be om råd. De tror att de själva har bättre omdöme och vill inte bli undervisade.