(22) När det förlorade fåret blivit funnet, bars det med glädje hem och mycket glädje blev följden. Detta illustrerar det välsignade och glädjefyllda arbetet med dem som går vilse. Den församling som med framgång engagerar sig i detta arbeta är en lycklig församling. Den man eller kvinna som ger sig ut i medkänsla för och kärlek till dem som går vilse och som arbetar på att föra dem till den Store Herdens hjord, engagerar sig i en välsignad tjänst. O, vilken hänförande tanke, att det blir mer glädje i himlen, när en syndare genom detta sökande återförs, än över nittionio rättfärdiga! Självupptagna, avvisande, krävande själar som verkar vara rädda för att hjälpa dem som gått vilse, som om de skulle bli smittade genom att göra sådant, känner inte smaken av missionsuppdragets sötma. De känner inte den välsignelse som fyller hela himlen med glädje över att en som har gått vilse har blivit räddad. De har stängt in sig i sina trångsynta synsätt och känslor och är lika torra och ofruktbara som Gilboas berg, på vilka det aldrig fanns någon dagg eller något regn. Om ni låter en stark man hålla sig borta från arbete, blir han svag. Den församling eller de personer som stänger in sig själva från att bära andras bördor, som håller sig tysta och för sig själva, kommer snart att lida av andlig svaghet. Det är arbete som håller den starke mannen stark. Och andlig tjänst, hårt arbete och att bära andras bördor är det som ger kraft åt Kristi församling.