Den skrytsamme spiritualisten gör anspråk på stor frihet, och med ett mjukt, blommigt språk försöker han, att fascinera och lura oförsiktiga själar till, att välja den breda vägen med njutning och syndfull utövning, snarare än den smala och raka vägen. Spiritualister kallar Guds lags krav för träldom, och säger att de, som lyder dem, lever ett liv i slavisk fruktan. Med milda ord och fagert tal skryter de med sin frihet och försöker, att skyla över sina farliga villoläror med rättfärdighetens klädnad. De försöker, att få de mest motbjudande brott att betraktas som välsignelser för släktet. |