Pilatus blev blek, då han läste meddelandet; men prästerna och härskarna hade använt uppehållet till, att ytterligare egga folkets sinnen, tills de hade nått ett tillstånd av vansinnigt raseri. Landshövdingen tvingades till handling; han vände sig till folkmassan och talade med stort allvar: ”’Vem vill ni att jag skall frige, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?’” {Vers 17.} Det var brukligt vid denna högtid, att landshövdingen släppte en fånge, den som folket önskade att se frigiven. Pilatus tog detta som ett tillfälle, att rädda Jesus; och genom att ge dem ett val mellan den oskyldige Frälsaren och den ökände rövaren och mördaren Barabbas, hoppades han att kunna väcka dem till en känsla av rättvisa. Men stor blev hans förvåning, då ropet ”’Bort med honom! Låt oss få Barabbas fri!’” sattes i gång av prästerna och togs upp av pöbeln, och skallade genom salen likt demoners hesa rop. {Lukasevangeliet 23:18.}