Då Kristus levde på jorden, försökte han, att leda judarna bort från deras avvisande hållning. Hövitsmannens och den syrofeniciska kvinnans omvändelser var exempel på hans arbete direkt utanför det erkända israelitiska folket. Tiden var nu inne för aktivt och uthålligt arbete ibland hedningarna, där hela samhällen med glädje tog emot evangeliet, och ärade Gud för ljuset från en förståndsmässig tro. Judarnas vantro och elakhet påverkade inte Guds syften; för ett nytt Israel inympades i det gamla olivträdet. Synagogorna stängdes för apostlarna; men privata hus öppnades på vid gavel för deras bruk, och hedningars offentliga byggnader användes också, för att förkunna Guds Ord.