Kärlek och harmoni rådde emellan familjens medlemmar i Adullams grotta. Isais son kunde förljuva samvaron med sång och med spel på harpan, i det att han stämde upp: "Vad det är gott och ljuvligt att bröder är tillsammans!" Psaltaren 133:1. Han hade erfarit, hur bittert det är att vara misstrodd av sina egna bröder; och den harmoni, som nu hade följt på misshälligheten, fyllde flyktingens hjärta med glädje. David författade den femtiosjunde psalmen, medan han var i denna grotta.