"Jag hade ännu mycket att säga eder", fortsatte han, "men I kunnen icke nu bära det. Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen. Ty han skall icke tala av sig själv, utan vad han hör allt det skall han tala; och han skall förkunna för eder vad komma skall. Han skall förhärliga mig, ty av mitt skall han taga och skall förkunna det för eder." Jesus hade avslöjat stora sanningar för sina apostlar. Men det var ytterligt svårt för dem att skilja hans undervisning från de skriftlärdes och fariséernas traditioner och regler. De hade uppfostrats till att godta rabbinernas läror som Guds röst. Dessa hade alltjämt i viss mån makt över deras sinnen och satte sin prägel på deras uppfattning. Jordiska föreställningar och timliga angelägenheter hade alltjämt stor plats i deras tankevärld. De förstod inte Kristi rikes andliga natur, trots att han så ofta hade förklarat det för dem. Deras sinnen hade blivit förvirrade. Mycket av hans undervisning tycktes nästan bortkastad på dem. Jesus såg att de inte riktigt kunde uppfatta den riktiga betydelsen av hans ord. Av medkänsla gav Jesus löftet om att den helige Ande skulle påminna dem om vad han hade sagt. Och han hade utelämnat många saker som apostlarna inte kunde förstå. Också dessa saker skulle avslöjas för dem av Anden. Anden skulle skärpa deras uppfattningsförmåga, så att de skulle kunna uppfatta himmelska ting. "När han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen."