I vår värld i dag finns det en grupp människor som är självrättfärdiga. De är inga frossare eller drinkare. De är heller inte trolösa, men de vill leva för sig själva, inte för Gud. De tänker inte på honom, och därför jämställs de med otroende. Om det vore möjligt för dem att komma in i Guds stad skulle de inte ha någon rätt till livets träd, för när de stod inför Guds bud med alla de krav som ställdes sade de nej. Har de inte tjänat Gud här kommer de inte att göra det senare heller. De skulle inte kunna leva i hans närhet, och de skulle uppleva att vilken annan plats som helst vore bättre än himlen.