Det är behov av alla de lärdomar, som jag har nämnt i denna artikel. Följs de ordentligt, kommer de att vara som ett bålverk, som skyddar våra barn mot det onda, som översvämmar världen. Vi önskar måttfullhet vid våra matbord. Vi önskar hus, där det Gudagivna solskenet och himlens rena luft är välkomna. Vi önskar en glad och lycklig stämning i våra hem. Vi måste uppamma nyttiga vanor hos våra barn, och måste instruera dem i Guds ting. Det kostar något, att göra allt detta. Det kostar bön och tårar samt tålamod, att ofta upprepa (161) instruktionen. Stundtals kommer vi att känna oss rådvilla; men vi kan ta barnen till Gud i våra böner, och be för, att de skall hållas borta från det onda, och säga: ”Herre, gör nu Ditt arbete; gör våra barns hjärtan mjuka och undergivna”, så skall Han höra oss. Han lyssnar till gråtande och nedtyngda mödrars böner. Då Kristus var på jorden, förde de nedtyngda mödrarna sina barn till Honom; de tänkte, att i fall Han lade sina Händer på dem, skulle de få större mod och uppfostra dem, som de borde. Frälsaren visste, varför mödrarna kom till Honom med sina små, och Han tillrättavisade lärjungarna, som ville hålla dem undan, och sade: ”’Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty Guds rike tillhör sådana.” {Markusevangeliet 10:14.} Jesus älskar de små, och Han vakar, för att se, om föräldrarna utför sitt arbete.