Förändringen beskrivs som ett andligt fall. ”Tänk därför på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar” - enligt skissen i de föregående verserna. De troende kände inte på sig, att de fallit andligen. De visste inte om, att en förändring hade ägt rum i deras hjärtan, och att de måste omvända sig på grund av, att de inte fortsatt med sina första gärningar. Men i Sin barmhärtighet manade Gud dem till ånger, till en återgång till deras första kärlek och till de gärningar, som alltid är frukten av sann, Kristuslik kärlek (Manuskript 11, 1906).