För att föra en enda människa till omvändelse måste Kristi medarbetare anstränga sig till det allra yttersta. Människan som Gud har skapat och som Kristus har återlöst är av stort värde på grund av de möjligheter som ligger framför henne, de andliga företräden som har garanterats henne, de förmågor som hon kan äga, om de upplivas av bibelstudium, och det eviga liv hon kan vinna genom det hopp som framställs i evangelium. Och om Kristus lämnade de nittionio för att uppsöka och rädda det enda förlorade fåret, kan vi då anse oss handla fullkomligt riktigt, om vi gör mindre än så? Är det inte att svika ett heligt förtroende, att förolämpa Gud, om vi underlåter att arbeta såsom Kristus arbetade?