Vissa kanske ifrågasätter Jesu vishet i, att introducera ett ämne, som så lätt kunde missförstås och som kom så många, att lämna Honom vid detta tillfälle. Men Han hade ett syfte i sikte. Han såg, att en förfärlig prövning väntade Hans lärjungar i form av Hans förräderi, Hans vånda i Getsemane och Hans korsfästelse. Han visste, vilka av Hans anhängare, som var otrogna och vilka, som hade svag tro. Om de inte hade utsatts för ett prov, skulle Jesus ha haft många bland Sina efterföljare, som hade varit svaga till karaktären och osäkra. Då den stora rättegången inföll, och deras Herre blev förrådd och fördömd i Domsalen; då Han blev förödmjukad, och folket, som hade hyllat Honom som sin konung, väste åt Honom och hånade Honom; då den grymma, hånfulla folkmassan ropade: ”’Korsfäst honom!’”, då skulle dessa svaghjärtade ha sjunkit under sin rädsla och besvikelse. {Matteusevangeliet 27:22.}