Han bestraffar dem för deras hjärtans hårdhet och för den blinda ovetenhet, varmed de läste Skrifterna, medan de berömde sig av, att de var bättre än alla andra människor. De som utgav sig för att vara skriftlärde och lagens uttolkare, var själva alldeles okunniga om dess fordringar. Han bestraffade deras världslighet, äregirighet och härsklystnad, deras snålhet och brist på barmhärtighet. Han anklagar dem för, att de inte tror på Skrifterna, som de utger sig för att ära, genom att de noga lyder lagens bokstav och former, medan de på samma gång åsidosätter de stora sanningar, som är lagens grundval. Han förklarar, att de har förkastat Guds ord, emedan de har förkastat den, som Gud har utsänt. Han säger till dem: ”Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig.” (Johannesevangeliet 5:39)